Vad är Yoga och Varför Yoga?


YOGA- på sanskrit översätts till förening/ balans, Balans mellan kropp, själ och sinne.

Med hjälp av fysiska rörelser, andning och meditationstekniker kan vi förena dessa.

Yoga traditionen, yogafilosofi har funnits i flera tusen år. Från början handlade yoga mer om hur du kunde välja en väg mot bättre mående genom yoga, meditation och andningsövningar.

Under slutet av1800 talet utvecklades den mer fysiska yogan ur hathayogan med kroppspositioner.

Redan ca. 200 år fkr. skrev Patanjali, Yoga Sutras en samling av yogans tradition och är som en praktisk guide till ett fördjupat arbete med sig själv.

I yoga sutras stakade han ut den praktiska 8 faldiga vägen som skulle leda yoga utföraren till yogans slutmål, Samadhi, en känsla av verklig inre frid och gemenskap.

De åtta delarna utgörs av etiska beteenden i syfte att skapa ett framgångsrikt samhälle och enskilda övningar för ett rättfärdigt liv.


1. Yama- sociala uppförande regler, sanningsenliga, inte göra någon illa, vara ärlig, inte

stjäla.

2. Niyama- personligt uppförande, reningsritualer, andlighet, enkel livsföring.

3. Asanas- fysiska ställningar.

4. Pranayama- andningstekniker och andningskontroll.

5. Pratyhara- Vända sinnena från den yttre sociala och fysiska världen till den inre

mentala och andliga världen, underlättar för koncentration och meditation.

6. Dharana- Tekniker för att lära sig att fokusera på en enda punkt- leder till steg 7.

7. Dhyana- oavbrutet fokus, meditation- leder till steg 8.

8. Samadhi- en känsla av enhet och frid.


Yoga kan vi börja med närsomhelst i livet och det finns olika former som kan passa vid olika tider i våra liv. Det finns bland annat fysisk yoga som ashtanga, hatha, vinyasa flow och bikram men också gravid yoga, kundalini, medicinsk yoga och yinyoga.

Vi behöver både fysisk aktivitet och vila under hela livet, och att hitta det som passar vår kropp, våra behov är avgörande för att skapa balans.

Vi människor består av vår kropp, våra tankar och känslor och yoga hjälper oss att tillgodose några av våra mest grundläggande behov som människa. Vi arbetar fysiskt med vår kropp vilket har hälsofördelar som styrka, smidighet, koordination och balans men yoga innehåller också återhämtning för att dämpa stress och oro och fokus träning för vår mentala aktivitet.


På många sätt är yoga en motpol till traditionell idrott. I yoga ställs till exempel inga krav på prestation. I idrotten pushar man ofta individen till att förbättra en tid eller sin muskelstyrka. Det som ytligt sett skiljer yogabaserade övningar från annan fysisk träning är synkroniseringen mellan andning och rörelse – samtidigt som uppmärksamheten riktas mot vad som sker i den egna kroppen.

I yogaklasser tränas mindfulness, där man är närvarande i nuet medan man gör övningarna, och ju mer närvarande man är, desto mer får man ut av sin yogapraktik.


Genom yoga tränar vi vår medvetenhet på (kroppshållning) och i kroppen, när vi yogar får hjärnan information från alla våra miljontals receptorer som finns i vår kropps blodkärl, muskler och leder. De kopplas upp till ryggraden och hjärnan där informationen filtreras och skärper din koordination, minskar smärtor och pumpar ut må bra hormon som bla. serotonin och dopamin som alla är kopplade till depression när obalanser finns kring dessa ämnen. GABA är en annan viktig substans som påverkas positivt av fysisk yoga och meditation, den hjälper bland annat till att förflytta korttidsminnen för att bli långtidsminnen, men har även den inverkan på vårt mående.


Andetaget har en central roll i Yoga, genom andningsövningar men också då vi går in i positioner till andetaget. Fokus under klasserna ligger på medveten andning, för att skapa andetag som ger oss bästa upptaget av syre i kroppen.


Forskning och Yoga

Att forska kring yoga är ett nytt forskningsfält, kanske för att det är svårt att jämföra mellan studier när det finns så många olika yogaövningar.

Idag finns det ca 1600 vetenskapliga artiklar om yoga.


Marian Papp, medicine doktor vid Karolinska institutet, är en av få yogaforskare i Sverige. Hon har utvärderat effekterna av olika fysiska yogaprogram.

En del yogastilar tränar mer styrka och balans, till exempel hatha, vinyasa, hotyoga och ashtanga. Andra, som restorative yoga och yinyoga, fokuserar på återhämtning. Alla yogastilar har dock samma mål – att släppa på fysiska och emotionella spänningar och att öka uppmärksamheten till kroppen.


På Danderyds sjukhus i Stockholm har läkare gjort studier med patienter med förmaksflimmer som fick utöva medicinsk yoga, en lugnare yoga form med fokus på andning och vanlig vård under 60 minuter en gång i veckan, under tolv veckor.

En annan grupp fick endast vanlig vård. Resultatet visade att yoga gruppen hade betydligt lägre blodtryck och minskad frekvens av hjärtslag i jämförelse med den andra gruppen.


National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH) är USA:s federala myndighet för vetenskaplig forskning om kompletterande och alternativ medicin. De har sammanställt yogaforskningen från framför allt Nordamerika, Europa och Indien.


Yogaforskningen i väst har fokuserat på effekten av yogabaserade fysiska övningar. Yoga är egentligen ett vidare begrepp som även innehåller livsstils riktlinjer, förhållningssätt och reningstekniker. Det finns långa historiska rötter och ett mångfasetterat östasiatiskt kulturarv. Yoga ingår i filosofiska traditioner och är en komponent i flera religioner. Det ger yoga en andlig dimension som är svår för modern medicinsk vetenskap att tränga in i. En grogrund finns till myter och föreställningar som inte studerats vetenskapligt.

I yogabaserade övningar ingår alltid komponenterna: kropp, andning och sinne. Var man lägger tonvikten varierar mellan yogastilarna.


Forskning tyder på att yogabaserad träning kan hjälpa till att:


Förbättra allmän hälsa, lindra stress, stödja goda hälsovanor, förbättra mental hälsa, sömn och balans.


Lindra smärta och förbättra funktion i rygg och nacke.

Som smärtlindrare visar yogabaserad träning lovande resultat. NCCIH konstaterar att regelbunden träning kan minska smärta och förbättra funktionen i framför allt ländrygg, men också i nacke.


Lindra klimakteriesymptom. En utvärdering av 13 studier fann att yoga minskade både fysiska symtom, till exempel värmevallningar, och psykologiska symtom.


Hantera ångest eller depressiva symtom i samband med svåra livssituationer.

Yoga visar också positiva effekter på allmän hälsa, som stresshantering, psykisk hälsa, sömn och balans. Studier indikerar till exempel att yoga, liksom annan fysisk träning, kan sänka hjärtfrekvensen, andningshastigheten och blodtrycket och hjälpa till att minska oro och depression.


Ändra livsstil när vi t.ex. vill sluta röka eller gå ner i vikt.


Hantera symtom och förbättra livskvalitén för personer med kroniska sjukdomar, till exempel cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).


Referenser

www.nccih.nih.gov. The National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH).

www.idrottsstatistik.se.

Sara Hoy "Yoga, Vetenskap och fakta"


Åsa #yogawahl













8 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla